Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Hörkens Kyrka

Efter västkustturnén väntade en spelning lite mer på hemmaplan, fast ändå en bit bort, Hörkens vackra kyrka. Den gamla psalmen ”Vart jag går i skogar, berg och dalar” passar ganska ofta in på våra färdvägar runt Dalarna, Västmanland och Värmland. Det är små slingrande landsvägar, kullriga berg, blanka vattendrag och skog, skog och mera skog. Och så rätt som det är dyker det upp en kyrka, oftast på en liten kulle. Mindre vanligt är att den är röd och i trä men två sådan kyrkor har vi spelat i denna sommar. Hörken är den ena. Här blev vi välkomnade med varsin stor härlig smörgås. En bättre start kan man knappast få i den här branschen. Att kyrkan var mycket välbesökt var förstås fantastiskt roligt. Det visade sig att man hade kyrkbuss till konserterna om sommaren! Och inte nog med att vi fick spela i denna trevliga kyrka med denna trevliga publik. En man i publiken hojtade och undrade om vi inte kunde spela Avestaforsens Brus som extranummer. Och då kunde vi just det eftersom vi råkade ha den som extranummer den här sommaren. Bingo! Och som det inte var tack nog, med både smörgås och extranummer, fick vi med oss varsin karamellstrut som färdkost! Det är finfint att vara frilansmusiker ibland!

Annonser

Stala kyrka

I Stala kyrka på Orust avslutades vår miniturné. Där huserar Hans Blomberg på orgelpallen. Hans har rötter i Hedemora, så även här avhandlades nån halvtimme gemensamma musikbekanta innan det var dags för att spela. Att Hans var en både skicklig och fantasifull kyrkomusiker höres redan i det första preludiet/intro till första psalmen. Skickligt knöt han an till djurtemat i vårt program genom att låta stora orgeln dåna fram BäBä vita lamm och sedan mycket elegant leda över den till psalmmelodin. Synd att både Tjörn och Orust ligger så långt bort, vi har verkligen haft SÅ trevliga spelningar och mycket vänligt mottagande överallt. Kändes nästan lite sorgligt efter denna sista konsert på västkusten. Nu återstod faktiskt bara packning, utcheckning från vandrarhemmet och hemresa!
Fast det där var ju inte riktigt sant. Vi hann med att boka in oss på en av de charmiga serveringarna i hamnområdet inne i Stenungsund och där intog vi en "sista måltid" – åtminstone beträffande Stenungsunds och sommaren 2017. Fish and chips blev det den här kvällen, för fisk på längden, tvären och bredden hade vi levt på under en hel vecka. Och som Lene sa när vi kom hem; inte en fisk till! Då växer det ut gälar på oss!

Äldreboende på Tjörn

Sista dagen på turnén vistades vi på Tjörn för att spela på äldreboenden, innan en avslutande konsert på Orust väntade. Att besöka äldreboenden med vårt program var faktiskt lite nytt för oss. Men det kändes både fint och väldigt meningsfullt eftersom vi spelade för äldre som inte så lätt tar sig ut på evenemang längre. Och innehållet med både fåglalåt och svängig polska gick hem i stugorna. Det blev väldigt uppskattat.Som tur var hade vi en egen privat lots med oss, Maria, som såg till att vi hamnade rätt, inte i noterna men på de tre platser på ön som var aktuella. Väldigt trevliga äldreboenden alla tre, här kan man se lite av det som händer en sommarvecka om man har turen att bo på Tjörn och hamna på Lilldals äldreboende på ålderns höst.
Även vi hade tur! Maria tog oss med till det vackra Klädesholmarna mellan två spelningar, för att vi skulle få se mer av det vackra landskapet. SÅ fantastiskt vackert!Vi kan verkligen förstå att bohuslänningarna känner glädje och stolthet över sitt landskap. Men när vi påpekade det för en av herrarna på ett äldreboende svarade han leende på brett dalmål att han själv kom från Dala-Husby, nästgårds med Avesta. Och då fick vi ju lov att känna lite stolthet över vårt eget vackra landskap också! Det kändes faktiskt lite extra roligt!

Efter dessa två inledande spelningar blev vi lediga i dagarna tre, semester mitt i veckan alltså! På hemmaplan är varken Ann-Marie, Lene eller jag vare sig särskilt kulturella eller sociala. Inte för att vi har något emot varken folk eller kulturaktiviteter, utan för att vi har fullt upp med att vara involverade i olika kultursammanhang själva. Och då blir man en rätt kass kulturkonsument. Men nu kunde vi verkligen vara både kulturella och sociala eftersom vi var långt borta från det som annars håller oss sysselsatta.

Dag 1 var vi inbjudna till Orust hos Ann-Maries svärföräldrar där även Ann-Maries måg, dotter och lilla barnbarn fanns. Dagen ägnades åt en god middag, trevliga samtal och en båtfärd till Gullholmen som verkligen gjorde skäl för sitt namn.Gullhomen var SÅ gulligt! Små stugor som stod så tätt att de nästan var staplade på varandra och klätterrosor i vartenda hörn.

Dag 2 inleddes med ett långt övningspass i Valla kyrka. Vi testade lite nya låtar och spånade idéer för framtiden. Sen ökade vi den kulturella nivån ett par snäpp genom att besöka Nordiska akvarellmuseet på Tjörn där vi dessutom intog en måltid som var så god att man nästan svimmade. Kolla här!Vackert att titta på och vansinnigt gott att äta! Efter denna bastanta middag var vi faktiskt tvungna att motionera och begav oss till Pilane kulturpark där vi knatade runt i flera timmar och fascinerades över den ena fantastiska skulpturen efter den andra. Vilken tur att alla människor inte är normala. Då skulle sånt här inte göras och världen skulle bra mycket fattigare och tristare. Glenn från Göteborg tog den här bilden på oss! Tack Glenn!

Dag 3 delade vi på oss. Jag ville hänga med mina gamla kompisar på Tjörn lite till och Lene och Ann-Marie tog en tur till Trollhättan. Det enda de kunde berätta om dagen var att de hade ätit en fantastisk focaccia. Själv umgicks jag hejvilt men besökte också Lottas surdegsbageri där Barbro och jag fikade och pratade gamla minnen. Det här är en av Barbros kyrkor där hon jobbar. Vad hon tittar på? Utsikten förstås!Makalöst! Jag skulle glömma bort att jobba om jag hade så vackert utanför arbetsfönstret.
Sammantaget tycker jag nog att mina aktiviteter dag 3 smällde lite högre än kollegornas focaccia. Hur som helst, dessa tre lediga dagar proppade Bas, Fiol & Flöjt i oss mat och fika så vi låg och jäste som tre mätta boaormar i det lilla rummet på vandrarhemmet om kvällarna. Och tur var väl det för sista dagen väntade speljobb från morgon till kväll!

Valla kyrka

Efter en ganska så lång resa där vi var en lite smula optimistiska beträffande tidsåtgången, landade vi i Stenungsund  där vi skulle bo. Snabbt checkade vi in på vandrarhemmet. Vårt första problem var hur vi skulle rymma Lisette, Lenes bas, i det minimala rummet som mest liknade en tågkupé. Hon är bred över stussen och behöver utrymme. Och det är lite lika, även med resten av trion. Ut med lite av inredningen, en röd skinnfåtölj, till hallen så var det problemet löst. Därefter fick det bli kaffe och macka på stående fot för nu stundade första konserten på Tjörn. På med vita linnefodralen och gröna schalarna, knappa in GPS’ en och hasta iväg till Valla kyrka. 

En jättetrevlig eftemiddagskonsert blev det, tycker vi. Och inte blev det sämre av att vi därefter blev hembjudna till ”kantorns”, för kantorns var inga andra än mina forna ”bästisar”, studiekamrater och kollektivboende från musikhögskoletiden. Här sitter Ann-Marie och avhandlar gemensamma musik-bekanta med Toivo. Dessutom, fick jag träffa den lilla parvel som föddes i början åttiotalet och som jag bodde kollektivt med under ett år. Hon hade hunnit bli trettiofem, är utbildad folkmusiker med två egna små parvlar. Nostalgi och historiska vindar virvlade genom mitt liv denna afton. Så där blev vi kvar ända till kvällen. Vi stupade sen i säng och sov som stockar efter en mycket trevlig rivstart på turnén.

Styrstads Kyrka i Norrköping lyste vit i sommarkvällen när vi snubblade in med alla våra väskor och pinaler efter en fyra timmar lång resa.Sist vi spelade här körde vi melodikryss i Styrstadsgården till församlingens "Raggsång", ett roligt evenemang med inslag av allsång där man också äter raggmunk! Men nu hade vi konserten i kyrkan. Flera ansikten kände vi igen i publiken från förra årets spelning. Det känns alltid roligt när folk återkommer!Man kan ana att körsången har en framträdande plats i den här kyrkan. Jag gillade den här lite ovanliga uppställningen med kören i centrum tillsammans med altaret. Men det är ju inte alla kyrkor som har ett flyttbart altare förstås.

Här träffade vi Germund Annerbo som är verksam som kantor i församlingen. Han är född i Karlbo utanför Avesta och det visade sig att vi hade många gemensamma bekanta förstås, både via musiken men också från "byn" därhemma.

Efter denna spelning tog vi oss till mina föräldrars sommarstuga i Blomsterhult och "boade in oss" i deras gäststuga, det sk "Härbärget" eftersom vi tidigt nästa morgon skulle fortsätta mot Tjörn. Kanske var det tröttheten som gjorde trion så infernaliskt fnissig på kvällskvisten. Lene lyckades med konststycket att närapå nästan fastna mellan golv och tak på sovloftet när hon skulle ta sig ner för stegen efter att ha bäddat. Vi har ju passerat femtio med råge alla tre och är inte fullt lika böjliga som förr. Viker man sig dubbel under ett snedtak i vår ålder kan man fastna där, tro det eller ej. Vi såg för vårt inre hur Lene skulle få baxas ner med kranbil från loftet. Men ett gott skratt förlänger livet och ett sådant fick vi verkligen! Så det här var etapp nummer ett på sommarens miniturné i södra Sverige.

Äntligen är det sommar och nu laddar Bas Fiol & Flöjt inför en vecka med spelningar i Bohuslän bland annat! Dags att packa bilen för långfärd och övernattning! Ann-Marie konstaterar att det ser ut som om vi ska på utlandssemester.

Vi firar i år tio år som trio och vill göra något lite annorlunda. Eftersom vi känner några kantorer och kyrkomusiker i Göteborgstrakten kontaktade vi dem och efter lite råddande, ringande och mailande har vi fått ihop en liten miniturné med spelningar på Tjörn och Orust. Med start halvvägs, redan i kväll 6 juli i Norrköping, Styrstads kyrka! 

Vi har med oss två program, dels vårt senaste som heter ”I vår herres hage”. Där gör vi en musikalisk rekognosering bland musik med djurtema, vi rör oss bland humlor, får, kossor och fåglar. Vi brukar kalla det vårt mest fartfyllda program med humoristisk knorr. Men också ”Intåg i sommarhagen” som har blomman i fokus och är lite mer finstämt.

IMG_3178

Även om det är nu själva ”högsäsongen” för spelningar börjar så har vi inte legat på latsidan precis under våren. Maj månad bjöd på två ganska så olika spelningar. Fredrika Bremerförbundet hade förbundsmöte i Avesta, så vi var inbokade redan för ett år sedan! Vi valde att framföra vår uppskattade blomsterkonsert. Det passar till högtidliga tillfällen och högtidligheten inbjöd att plocka fram våra blå långklänningar tyckte vi, annars brukar vi bara ha dem när vi spelar på bröllop. Bilden tog Karin Perers. IMG_3176
Ett par veckor senare utgjorde vi miniorkester till musikalen Luthers Ungar, iklädda medeltidskläder och lustiga hattar. (Bilden tog… kan det ha varit Göran Edström, eller kanske Lars Östlund?) Det blir verkligen aldrig långtråkigt i det här jobbet.

Men nu ger vi oss alltså av mot västkusten och firar våra tio år som trio! Först ska vi bara spela tärning om vem som ska köra bilen i Göteborg 😱